Upprustning av Simrishamnsbanan

Simrishamnsbanan upprustad

Upprustningen av Simrishamnsbanan har gått i mål. En totalentreprenad beställd av Trafikverket med tre projekt i ett: Fjärrstyrning, AT-konvertering och hastighetshöjning. Arbetet har utförts av Strukton Rail, med snäv tidsram och närmare 300 personer inblandade.

En omodern signalanläggning har bytts ut och gett plats för en ny och modern. Projektet har innefattat utförande av fjärrblockering, AT-konvertering samt arbeten för att främja hastighetshöjning på sträckan Ystad – Simrishamn i Skåne. Arbetena har omfattat bana, markarbete, kanalisation, kontaktledning, lågspänningsarbeten, signalarbeten, projektering, telearbeten, verkstadsproduktion, med mera.

– Det har varit ett enormt projekt med snäv tidsram och totalt cirka 300 personer engagerade, berättar Mikael Nilsson, platschef i Ystad-Simrishamn, som har lett projektet sedan starten i början av 2019.

Projektet var som intensivast under hösten 2019 då närmare 200 man jobbade med de olika arbetena dagligen.

– Utförandetiden var ovanligt kort så det blev väldigt intensivt, säger ­Mikael Nilsson. Alla våra medarbetare var involverade plus en stor mängd inhyrd personal.

Mikael Nilsson, platschef i Ystad-Simrishamn, har lett arbetet sedan starten i början av 2019, ett enormt projekt med snäv tidsram och många inblandade.

Johan Emmertz

Eltekniker Johan Emmertz har jobbat med projektets många elinstallationer för det nya signalsystemet och allt på banan som har med elkraft och belysning att göra.

Fjärrblockering

Det vanligaste och mest effektiva sättet att styra trafiken på en järnväg idag är att utrusta den med fjärrblockering. Linjeblockering förhindrar att ett tåg får grön signal in på ett spår där det redan finns ett fordon. Banans signalsystem och växlar styrs från trafikcentraler.

– Vi har bytt ut det gamla signalsystemet och byggt om hela kontaktledningssystemet, förklarar Mikael Nilsson. Vi har även gjort kurvrätningar, justerat lutningar och flyttat spår för att skapa rätt förutsättningar för hastighetsökning på sträckan.

Johan Emmertz är eltekniker och har jobbat med de många elinstallationerna, en stor och viktig del av projektet.

– Vi har rivit, röjt och installerat nytt, skarvat gamla kablar och dragit nya, berättar han.

– Vi har förberett all el för det färdiga signalsystemet och allt på banan som har med elkraft och belysning att göra.

Alla tekniker har jobbat i projektet och man har även fått hyra in personal och maskiner. Tekniken i signalsystemet är ny och kräver rätt man på rätt plats.

– Vi har lärt oss mycket av det här, ­säger Johan Emmertz. Vi var inte så många på elsidan men vi fick ihop det, det tycker jag är en fjäder i hatten.

Han konstaterar att det varit ett ovanligt intensivt projekt, men att en fördel var att få arbeta nära hemmet.

– I vanliga fall jobbar vi över hela ­Skåne och ibland ännu längre bort. Det var skönt att det var nära hem till familjen, det blev ett annorlunda lugn på det sättet, mitt i allt det hektiska.

Problemlösning

Platschef Mikael Nilsson beskriver den komplexa logistiken med den enorma mängden material och arbeten som ska till rätt plats i rätt tid, och utmaningen i projektets förutsättningar med många inblandade och kort tidsrymd.

– Det innebär alltid större risk med mycket folk ute på fältet, så samordningsmötena har varit en viktig del av vardagen. Vi har även haft stort fokus på KMA-biten (Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö).

Mikael Nilsson framhåller att allt egentligen handlar om att engagera sig, tillsammans med beställare och samarbetspartner.

– Vi gick in i projektet tillsammans med beställaren Trafikverket för att gemensamt lösa ett antal problem, i syfte att förbättra och utveckla järnvägen på den här sträckan. Det lyckades vi bra med och samarbetet har fungerat fint.

Projektet i volymer

  • 2 st nya KTL-sektioner ST 9.8/9.8 (tot.1 430 m)
  • 6 000 m justering av spårläge inför HT-höjning
  • 7 st nya AT-stationer på 6 platser
  • 42 km AT-konvertering
  • 206 km signalkablar
  • 111 km multikanalisation
  • 22 km elkablar
  • 4 km högspänningskabel
  • 10 st signalkiosker
  • 26 st vägskyddskurar
  • 46 st signalskåp
  • 1 st UPS-kiosk
  • 8 st nya AT-stationer på 7 platser
  • 35 st elskåp
  • 5 st Fjärrstyrningsskåp (RTU)
  • 48 st signaler
  • 470 st baliser
  • 14 km kabelränna
  • 140 st tvärkanalisationer
Mikael Nilsson tillsammans med Sara Nilsson, projektingenjör Ystad-Simrishamn.

Mikael Nilsson tillsammans med Sara Nilsson, projektingenjör Ystad-Simrishamn. Projektingenjörerna har en bärande roll som ­samordnare och stöd för platschef och arbetsledare.

Samordning och planering

Tidplanen i ett projekt av den här kalibern är avgörande, något som ledningen jobbat aktivt med dagligen.

– Tidplanen är ett jätteviktigt verktyg och ett rättesnöre, förklarar Mikael Nilsson. Hela platsledningen har haft sittningar varje vecka för bästa möjliga samordning. Planeringen är dynamisk, det händer hela tiden saker längs vägen, något material som inte kommer, maskiner som går sönder och så vidare. Man får göra prioriteringar undan för undan om vem som ska fram först. Samordningen är en mycket stor del av arbetet.

Alla har bidragit till att vilja lösa de problem som uppstått.”Mikael Nilsson, platschef i Ystad-Simrishamn

Här kommer projektingenjörerna in i bilden, en yrkesgrupp som tyvärr ofta är osynlig och som Mikael Nilsson vill lyfta fram i sammanhanget.

– Projektingenjörerna har en av de allra viktigaste funktionerna. Projektet är så mycket mer än arbetet ute. Det är mycket miljöhantering, många handlingar, mycket pappersarbete. Det är enormt många pusselbitar som ska fram och som ska passa ihop. Och inget fun­gerar ju någonsin som planerat, men de lyckas ändå få det att flyta på. Projekt­ingenjörerna gör ett otroligt stort jobb, de är helt oumbärliga.

Sara Nilsson är projektingenjör i projekt Ystad – Simrishamn. Hon beskriver sin funktion som ett stöd för platschefen och arbetsledarna i projektet.

– Det är en roll som innebär mycket administrativt arbete. Det handlar till stor del om att bereda och följa upp ­kvalitet och ekonomi i projekten.

Den största utmaningen var enligt Sara Nilsson den korta projekttiden och mängden arbete som skulle hinnas med under dessa veckor. Hon framhåller att alla som bidragit till projektet har gjort en fantastisk insats.

– Något som sticker ut för mig är våra arbetsledares arbete. De har lyckats ­materialbereda, resurssätta och driva produktionen i det här stora projektet med så kort utförandetid, utan att tumma på säkerhet eller kvalitet.

Mikael Nilsson, platschef i Ystad-Simrishamn.

Samarbetspartner

Mikael Nilsson vill också framhålla alla samarbetspartner som stöttat projektet.

– Vi har jobbat med Sweco inom projektering, NRC Group för markentreprenad och Eltel inom telekommunikation. Dessutom har Strukton Underhåll, Strukton Maskinpool och Strukton Danmark hjälpt oss att få alla delar på plats.

Strukton sköter även drift och underhåll på sträckan.

– När vi klampar in måste alla på hemmaplan flytta på sig, säger Mikael Nilsson. Det blir en störning för underhållet när entreprenader kommer in i andras arbetsvardag och då kan det ibland bli lite gnissel. Men det är nödvändigt för att kunna utföra arbetena, vilket alla också vet. Vi kommunicerar och pratar med varandra och ser till att lösa eventuella problem så smidigt som möjligt.

Mikael Nilsson konstaterar att ett så stort och intensivt projekt sätter hela organisationen på prov.

– Alla har bidragit till att vilja lösa de problem som uppstått, det är då vi utvecklas och lyckas i vårt arbete. Jag är glad över att det blev så bra, organisationen har fått en enorm erfarenhet.

Även slutbesiktningen gick bra och projektet är nu i hamn.

– Vi kan vara oerhört stolta över hur vi lyckades driva detta, alla tillsammans.

Nästa artikel Gränslösa möjligheter