Tågverkstad

Verkstaden som håller tågen rullande

Arbetet med att göra resan med tåg tryggare och bättre pågår varje dag. Spåradiskt besökte Mantenas underhållsverkstad där tågteknikerna gör sitt bästa för att hålla fordonen i toppskick.

Tåget är populärare än någonsin och intresset ökar stort. På 25 år har persontrafiken på järnväg fördubblats och i snitt reser 420.000 personer dagligen med tåg. Tågteknikernas arbete med underhåll, felsökning och reparation av fordonen sker ofta i det fördolda, men har förstås stor betydelse för trivseln ombord och att resenärerna ska komma fram i tid på bästa möjliga sätt.

I Hagalund, strax norr om Stockholm, ligger norra Europas största underhållsdepå. På en yta lika stor som 30 fotbollsplaner, med 4,5 mil järnväg samsas varje dag cirka 100 tåg som ska bli omhändertagna inför nästa resa. Arbetet är fördelat på flera olika underhållsbolag, bland annat Mantena, Stadler, Swedtrac, Euromaint, ISS och Sodexho. Den största delen av verksamheten på området består av underhåll av SJ:s och MTR:s fjärrtåg.

Mantena Sverige AB är ett dotterbolag till Mantena AS som ägs av norska staten. Företaget har cirka 1.000 medarbetare i Norge och Sverige. I Sverige ansvarar Mantena för underhåll av Pågatågen i Skåne samt underhåll av SJ:s fordon X40 och X55 i Västerås och Hagalund. Våren 2018 vann man ett nytt kontrakt för underhåll av Mälartåg på uppdrag av SJ.

Mantenas underhållsverkstad i Hagalund kan närmast beskrivas som en variant av bilverkstad, om än i betydligt större skala. Här står SJ:s tåg X55 och X40 prydligt parkerade under tak för att felsökning och reparation ska gå så smidigt som möjligt.

En mångsysslare med bred kompetens

Mattias Madunic är en av Mantenas cirka 50 medarbetare i ­Hagalund. Han är elektriker i botten och började arbeta på SJ för 25 år sedan när tågtypen X2000 var ny.

Mattias Madunic

Mattias Madunic

– Jobbet som tågtekniker har ingen spikrak karriärväg och alla har sin egen, personliga historia. För mig och många av mina kollegor har det varit slumpen som avgjort våra yrkesval.

I det planerade underhållet ingår till exempel att byta olja, kontrollera tjocklek på bromsar och kontrollera olika säkerhetsfunktioner. I det mer akuta underhållet kan det istället handla om att byta glödlampor och att felsöka. I verkstaden byts även hjul, boggi, traktionsmotorer och elektronik.

– Fordonen rullar på kilometerbundet underhåll där X40 har ett intervall på 12.500 mil och X55 på 14.400 mil. Det finns en hel del logistiska utmaningar när man planerar ett underhåll, till exempel hur länge man har tillgång till tåget, hur lång tid jobbet kommer att ta, lediga spår och vilka reservdelar som kommer att behövas, berättar Mattias.

En utmaning att säkra återväxten i branschen

Säkerheten står högt i kurs i verkstaden som har väl inarbetade rutiner. Ett exempel är den speciella nyckel med vilken man kan kontrollera hur den strömförande skenan (16.000 volt) rör sig ovanför tåget. När skenan styrts bort från tåget går det inte att föra den tillbaka eftersom den enda nyckeln som finns är hos den som just nu arbetar på taket.

Ted Jonsson

Ted Jonsson

Ted Jonsson är utbildare på Mantena. Han menar att den stora utmaningen under de närmaste åren handlar om att säkra återväxten i branschen. Medelåldern bland tågtekniker är generellt sett hög vilket kommer att innebära många pensionsavgångar. Samtidigt är tillgången på utbildade tågtekniker mycket begränsad.

– Tidigare jobbade vi med slägga och järnspett. I dag är de flesta av tågen fullastade med datorer. Jag tror därför att vi i framtiden kommer att behöva två olika typer av tågtekniker. Dels de som jobbar med det grövre underhållet, men också en ny typ av signaltekniker, säger Ted.

Allt från att skruva till att administrera

Modern teknologi har fört med sig ökad administration för tågteknikerna. Arbetsordrarna är digitala och alla åtgärder ska återrapporteras i ett dataprogram och innehålla information om vad som är gjort och hur lång tid det tagit. I datorerna finns även all fordonsdokumentation och det är även här man hämtar felsökningsanvisningar, och läser scheman.

Friheten att själv kunna styra över sitt arbete liksom den goda sammanhållningen bland medarbetarna, är sådant som Mattias uppskattar med jobbet. Arbetsuppgifterna är varierade och som tågtekniker måste man vara något av en mångsysslare med kunskap inom många olika teknikområden. För att kunna hantera dagens högteknologiska tåg krävs helt klart en kombination av både praktisk förmåga och teoretiska kunskaper.

Mantenas underhållsverkstad i Hagalund

Tågtekniker är ett spännande yrke i en viktig framtidsbransch som kräver en kombination av både praktisk förmåga och teoretiska ­kunskaper.

– Vi planerar för ett effektivt underhåll, förebygger att fel uppstår och avhjälper de vanligaste problemen. Ingen dag är den andra lik och vad som väntar när jag kommer till jobbet beror helt på vad som hänt på tidigare skift, vad som är planerat underhåll och vad som kommer in akut. Målsättningen med vårt jobb är att vi snabbt ska kunna leverera fordonen ut till kund, säger Mattias.

Fakta – järnvägsbranschens mest efterfrågade kompetenser

  • Drift- och underhållsteknik
  • Pneumatiska och mekaniska konstruktioner
  • Faktainsamling och analys
  • Yrkesmatematik
  • Industriella mätutrustningar och mätteknik
  • Styrteknik och programkonstruktion
  • Elmaskiner, maskinkomponenter och motorstyrning
  • Systemteknik, fordon och bana
  • Elektroniska utrustningar
Nästa artikel Inlandsbanan och LKAB utreder hållbara godstransporter