Högtflygande underhållsarbete med hjälp av drönare

Högtflygande underhållsarbete med hjälp av drönare

Tack vare drönare kan besiktning och inspektion av järnvägen göras säkrare och arbetet på och kring spåren effektiviseras. I södra Sverige har Strukton redan börjat ta hjälp av det nya arbetsredskapet.

– Det är en enkel, smidig och kostnadseffektiv teknik som inte påverkar trafiken, säger Pernilla Merkenius, regionchef Syd.

Flygande små farkoster i form av drönare har blivit ett allt vanligare hjälpmedel i många branscher. Så också inom järnvägen där Struktons regionchef Pernilla Merkenius och hennes kollegor i region syd med jämna mellanrum tar hjälp av Drö­narbolagets tjänster. Företaget startades i samma veva som att kameradrönare fick flyga fritt igen tack vare ett nytt undantag i kameraövervakningslagen från juni 2017. Under de senaste åren har verksamheten expanderat i takt med att Drönarbolaget hittat fler och fler användningsområden för tekniken.

Säkerheten ökar när medarbetare inte behöver beträda spåren

Kontakten med Strukton inleddes med att man fick i uppdrag att ta en bild över bangården i Malmö. Sedan dess har fler ­uppdrag tillkommit och Drönarbolaget har just avslutat arbetet med att dokumentera sex mil järnväg mellan Lund och Hässleholm.

– När det kommer till järnväg är de största fördelarna att Struktons medarbetare inte behöver beträda spårområdet.

Det ökar förstås säkerheten vid inspektionen. Dessutom ­påverkar vårt arbete inte trafiken, säger Niclas Bankert på Drönarbolaget.

Filmen är producerad av Drönarbolaget.

Samsyn kring hur anläggningen ser ut

Drönaren bidrar till att järnvägen blir väl dokumenterad och den arbetsvilliga farkosten kan göra allt från att räkna bultar och titta på snedställda slipers till att inspektera kontaktledning, mäta avstånd och bedöma vegetationen kring spårområdet. En drönare försedd med värmekamera kan läsa av temperaturen hos vissa detaljer i anläggningen och förkorta felsökningen vid störningar som beror på överhettning.

Drönaren kan också användas för att inspektera skadade djur på och kring spåren. Det är incidenter som inte sällan ­leder till förseningar som kan vara nog så tålamodsprövande för resenärerna.

– Kontaktledningen ser man helt klart bättre ovanifrån. En drönare kan filma i 360 grader runt den komponent man vill ­titta närmare på. Genom att gemensamt studera foton och filmer kan beställare och entreprenör lättare uppnå en samsyn kring anläggningens status och behov, menar Pernilla.

Ett av yrkesarbetarnas många arbetsredskap

Själva flygandet med drönare är inte så svårt. Det är säkerheten, precisionen och att kunna hantera och tolka den data som man samlar in som är det komplicerade. Sedan är det fortfarande vissa regelverk som begränsar arbetet med drönare. Tekniken gör det möjligt att flyga långt, men i dagsläget måste drönar­piloten kunna se var drönaren befinner sig.

Pernilla tror inte att drönaren kommer att kunna ersätta människan när det gäller underhållsarbete, men att den kommer att bidra till att göra många arbetsuppgifter säkrare och ­effektivare. Framför allt inom inspektion och besiktningar.

– I framtiden tror jag att drönare kommer att ingå som ett av våra ­yrkesarbetares många arbetsredskap men att vi i speciella situationer ­använder oss av professionella bolag som har både den utrustning och kompetens som krävs. Jag vill gärna vara proaktiv och få igång arbetet med drönare inom Strukton. Intresset är stort, men jag upplever att man avvaktar lite för att se utfallet av vårt arbete, avslutar Pernilla.

Pernilla Merkenius

Pernilla Merkenius

I framtiden tror jag att drönare kommer att ingå som ett av våra yrkesarbetares många arbetsredskap.Pernilla Merkenius

En man styr en drönare

Niclas Bankert på Drönarbolaget styr med van hand en av företagets drönare.

Fakta – vad är en drönare?

Drönare eller UAV, Unmanned Aerial Vehicle, är ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Drönare finns i alla storlekar, från små varianter som bara väger några hundra gram och som startas genom att kastas för hand, till stora farkoster som väger flera tusen kilo och som startar och landar som vanliga flygplan. Transportstyrelsen använder termen UAS, Unmanned Aerial Systems, vilket omfattar själva farkosten samt dess kringutrustning som är nödvändig för att starta, flyga och landa drönaren.

Nästa artikel Säkerheten då och nu