Noterat nr 2, 2019

”Plan Bee” räddar elefanter från att bli påkörda

Bin och en elefant

Det har sedan länge varit känt att elefanter reagerar på ljudet av bin, eftersom de är rädda för att bli stuckna. Därför har det statliga järnvägsbolaget Indian Railways installerat högtalare som spelar upp surrandet av bin kring spåren. Surrandet börjar spelas upp när ett tåg närmar sig och ljudet har upp till 600 meters räckvidd.

Nästan 70 elefanter har blivit påkörda av tåg och dött sedan 2013. Påkörningarna inträffar oftast i den nordöstra delstaten Assam samt i norra Västbengalen. “Plan Bee”, som projektet kallas, består av närmare 50 högtalare utplacerade i ett drygt dussintal så kallade elefantkorridorer. Det är områden som sammankopplar elefanters habitat tvärs över mänsklig bebyggelse. Just i skogarna i Assam bor det cirka 6 000 elefanter.

Patent på friktions- och slitagemätare till LTU

Jan Lundberg, professor i drift- och underhåll och professor i maskinelement vid Luleå Tekniska Universitet, har fått patent på ett portabelt instrument som mäter slitage och friktion på rälerna. Friktions- och slitageprovaren kan anpassas till den tyngd som olika typer av tåg har. Den unika provaren tar även hänsyn till annat som kan ligga på spåret, exempelvis snö, is, regn, smörjrester, rost, växtdelar och andra avlagringar.

Provaren – tillverkad i mässing, aluminium och rostfritt stål – kan fästas på alla typer av räls, oavsett dess kondition. Den har fyra hjul som justeras för att ligga rätt mot den räl som är aktuell för provning. Mätförmågan bygger på att olika tyngder fälls ner i provaren, beroende på vilken typ av tåg som mätinstrumentet ska efterlikna.

– Patentet är ett kvitto på att vi kan utveckla innovationer som har en sådan idéhöjd att de blir patenterade. Järnvägsforskare är annars hänvisade till dyra laboratorietester som inte på ett tillräckligt realistiskt sätt kan ta hänsyn till förhållandena ute i verkligheten, säger Jan Lundberg.

Vagnar av typen C20 byggs om för 1,4 miljarder

Stockholms alla 271 tunnelbanevagnar av typen C20 ska byggas om till en beräknad kostnad av nästan 1,4 miljarder kronor. Ombyggnaden sker i Västerås och i slutet av 2019 planeras de första nyrenoverade tågen gå i trafik.

SL har sett att transportbehoven ökar för en växande region med fler invånare och nya kategorier av resenärer. Därför ska nu en hel generation tunnelbanevagnar få en rejäl uppfräschning. Vid dörrarna skapas stora ytor för rullstolar och barnvagnar. Sätena placeras längsgående i vagnarna, vilket visserligen ger färre sittplatser, men ger personer med funktionsnedsättningar tydliga säten, försedda med gult tyg. Fler stående resenärer gör att fler resenärer får plats. Trafikförvaltningen menar att komforten därmed kommer att öka genom att ­passagerarflödet i både vestibul och vagn förbättras. Den upplevda trängseln kommer att minska och på- och avstigningen går snabbare.

Andra förändringar är fler ledstänger i mittgångarna, förbättrade störningsmeddelanden och fler så kallade trygghetskameror. Dagens 6 kameror per vagn utökas till 16 stycken. Totalt kommer 4 336 trygghetskameror finnas på C20. Dessutom får förarna automatiskt upp kamerabilder från vagnen när nödsamtal, nödbroms eller brandlarm aktiveras.

Nästa höst beräknas dessutom de första av de nya C30-tågen tas i bruk på röda linjen. Totalt ska de 96 nya vagnarna vara levererade till 2022. Totalt kostar investeringen 5,7 miljarder kronor.

Nu går tågen från Vega station

I våras invigdes Vega station i Haninge söder om Stockholm. Det är den första nya pendeltågsstationen på flera år och en av många satsningar som Trafikverket, tillsammans med flera kommuner och SL, samverkar kring. Syftet är att underlätta hållbart resande och öka bostadsbyggandet i en växande storstadsregion. Resan mellan Vega station och Stockholm city tar 24 minuter och stationen är en viktig bytespunkt för Haningeborna. Förutsättningar för att kunna cykla och ta bussen till och från stationen gör det möjligt att ställa bilen hemma.

Laviner

När snön faller är det dags för systemet som förebygger laviner vid Nuoljafjället att börja jobba igen. Sedan slutet av 2013 har systemet effektivt minskat risken för laviner i området. Cirka 15 förebyggande lavinsprängningar genomförs per säsong.

Vid Nuoljafjället mellan Abisko och Björk­liden uppstår ofta laviner som kan ställa till svårigheter för trafiken. I området går väg- och tågtrafiken vid branta bergväggar, vilket ökar risken för laviner. Ett flertal laviner har genom åren satt stopp för tågtrafiken. Ett tågstopp får stora konsekvenser eftersom cirka 33 procent av Sveriges godstrafik går på Malmbanan.

– Målet är att en lavin som når väg och järnväg aldrig ska inträffa. Förebyggande lavinbekämpning innebär att kontrollera snölager istället för att behöva hantera en stor lavin, säger Peter Wikström, projektledare Drift och Underhåll Norra Malmbanan.

Antalet lavinbekämpningar per säsong varierar beroende på snödjup, temperatur, vind och nederbörd.

Periodvis utförs flera sprängningar ­under samma dygn och ibland kan det gå veckor emellan. STF, Svenska turistföreningen, utför sprängningarna på uppdrag av Trafikverket. STF har personal med kompetens att läsa av snö och se när det finns risk för lavin. I sina beslut har de också hjälp av en väderstation på Nuoljafjället där all väderdata finns.

Systemet för lavinsprängning består av stålrör som är fastmonterade på fjället och som genom slangar fylls med en explosiv gas med propan och syre. Vid lavinrisk fjärrutlöser STF kontrollerade sprängningar i ett tidigt skede så att inte stora snömassor hinner byggas upp.

Vid sprängning stängs Malmbanan och E10 av. Via en SMS-tjänst kan närboende och företag få information om när lavinsprängningarna genomförs.

Klimatsmart semester via digitalt verktyg

Klimatsmart Semester är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att bidra till en mer hållbar turism. Genom en digital plattform med verktyg och kunskapsinnehåll strävar man efter att främja möjligheterna att turista med låg klimatpåverkan. Dessutom vill projektet bidra till besöksnäringens hållbarhetsarbete, bland annat genom kunskapsspridning och möjlighet för verksamheter inom näringen att lägga in egna värden för klimat­prestanda.

På sajten www.klimatsmartsemester.se kan besökarna bland annat klimatberäkna semestern och få hållbara semestertips.