Arbete på Söderströmsbron

Sista sommaren på Söderströmsbron

Söderströmsbron är tunnelbanebron mellan Slussen och Gamla stan och en av de mest trafikerade sträckorna i Stockholms kollektivtrafik. Här kör både tunnelbanans gröna och röda linje och varje dag passerar nästan 400 000 resenärer över bron. Upprustningen av bron har varit ett komplicerat projekt som pågått under flera år. Under sommaren 2019 har de sista två brobalkarna från 1957 bytts ut liksom slipers och spår. Nu ska Söderströmsbron hålla i ytterligare 120 år.

Sommarens rekordvärme ligger som en filt över huvudstaden och några av Struktons medarbetare har sökt skydd under tältet intill etableringen vid Munkbron. Här har man laddat upp med vatten, bananer, vätskeersättning och solskydd för att underlätta för teknikerna som är på plats och jobbar.

Det är den femte sommaren som Strukton, på uppdrag av trafikförvaltningen/SL, deltar i upprustningen av Söderströmsbron. Arbetet sker dygnet runt, dag som natt. Under perioden 1 juli – 12 augusti är tunnelbanans Röda linje över bron avstängd i två veckor vilket följs av en avstängning på Gröna linjen i fyra veckor. Utmaningarna i projektet är många, inte minst värmeböljan som under produktionstiden stundtals krupit upp över 30-gradersstrecket.

– När det är så här varmt får vi påminna varandra om att dricka ordentligt. Det är lätt hänt att det glöms bort när man går in i jobbet och fokuserar på sina arbetsuppgifter till 100 procent, säger Struktons platschef Fredrik Thulin som arbetar sin andra sommar i projektet.

Som att operera ett hjärta som fortfarande slår

Söderströmsbron har fått sitt namn efter vattendraget Söderström som den passerar över. Den var en del av det stora brobygget åren 1950–1957 i Stockholm när Södermalm förbands med Tegelbacken på Norrmalm via Riddarholmen. På bron finns fem tunnelbanespår A, B, C, D och E för att tunnelbanetågen här skall kunna växla över till andra spår. Det innebär att Söderströmsbron inte bara är en bro utan i praktiken även en växelplats vilket förklarar att den på sitt bredaste ställe är hela 25,5 meter bred.

Att renovera bron har liknats vid att operera ett hjärta som fortfarande slår och har möjliggjorts tack vare att endast fyra av de fem spåren används av tunnelbanan. Redan under hösten 2014 inleddes det förberedande arbetet med att iordningställa det femte uppställningsspåret, C-spåret, som har trafikerats under de somrar som den komplicerade upprustningen av Söderströmsbron pågått. Genom parallellförflyttningen mellan det spår som ska renoveras och C-spåret har en brodel och ett spår i taget kunnat renoveras medan trafiken rullat på de övriga fyra.

Brobalkarna under A- och B-spåret är redan utbytta och under sommaren 2019 är det balkarna under spår D och E som byts ut.

Innan de gamla stålbalkarna kan avlägsnas måste spåranläggningen rivas, vilket är Struktons uppgift. Anläggningen kapas upp i mindre delar som lastas på en pråm för vidare transport till Norr Mälarstrand där det slitna materialet monteras isär och sorteras upp i containrar. Arbetet utförs av medarbetare från Nordic Tracks och företaget RBS som är en del av Struktonkoncernen och bland annat arbetar med bemanning av tidsbestämda projekt.

– All tid vi kan spara gynnar i slutändan oss själva som är sist ut i projektet. Så ju fortare vi kan få ut den gamla anläggningen, desto fortare kan brogänget komma igång och börja jobba, säger Fredrik Thulin.
När den gamla spåranläggningen är borta kan de gamla stålbalkarna avlägsnas och de nya balkarna lyftas på plats. Det finns inget utrymme på land för kranarna som används i projektet.

Därför används pråmar som plattformar för de mobilkranar som lyfter upp material och brodelar.

Fakta Söderströmsbron

Den 24 november 1957 invigdes Söderströmsbron som kostade 8,6 miljoner kronor i 1956 års penningvärde. Bron tog hela sju år att bygga och har en bärande stålkonstruktion som består av fem huvudbalkar, en för varje spår. Balkarna är parvis förbundna med vertikala tvärförband av fackverk. Överbyggnaden vilar på nio pelare som alla är gjorda av armerad betong som i sin tur står på pålningen ner i sjöbotten.

Cirka 12 200 meter träpålar, 1 000 meter stålpålar, 2 900 meter stålrörspålar, 300 meter betongpålar, 70 000 säckar cement, 9 700 säckar betong, 570 ton stålkonstruktioner och 770 ton armering gick åt när bron byggdes. Aktiebolaget Järnmontering i Malmö tillverkade stålöverbyggnaden medan den norra viadukten tillverkades på Mälarvarvet i Stockholm.

Gammalt stål byts till nytt i rostfritt

Trafikförvaltningen/SL har valt att låta tillverka brodelarna i höghållfast rostfritt stål från Outokumpu. Med rostfritt stål slipper man rostskyddsmåla i framtiden vilket innebär mindre behov av underhåll och mindre påverkan på tunnelbanetrafiken. Stålföretaget har levererat 600 ton stål i form av rostfria stålbalkar som producerats och färdigställs i verket i Degerfors. Outokumpu har i sin tur anlitat underleverantören Stål & Rörmontage AB i Sölvesborg för att utföra jobbet.

Tomas Anderberg

Tomas Anderberg

Tekniskt sett är det en enkel operation att montera brodelarna, men logistiskt och planeringsmässigt är arbetet desto mer komplicerat.Tomas Anderberg

– Det här är ett nytt material på marknaden som hållfasthetsmässigt är bättre än andra rostfria material, säger Tomas Anderberg som är projektledare på Stål & Rörmontage. Tekniskt sett är det en enkel operation att montera brodelarna, men logistiskt och planeringsmässigt är arbetet desto mer komplicerat. Åtta veckors avstängning har föregåtts av drygt 40 veckors planering för att allting ska rulla på så smidigt som möjligt.

När de nya brobalkarna är på plats tar Struktons medarbetare vid och bygger den nya spåranläggningen ovanpå med nya slipers och spår. Till det här projektet har man valt slipers i syntetiskt trä från det japanska företaget Sekisui Chemicals med en livslängd på över 50 år.

På kajen vid Norr Mälarstrand ligger all slipers till E-bron staplad för att fraktas vidare med pråm till arbetsplatsen. Struktons medarbetare har varit nere i Stål & Rörmontage fabrik i Sölvesborg för att förborra, fräsa ur och märka upp de slipers som ska användas. Det gör att varje slipers är unik och anpassad utifrån var den ska sitta på bron.

– Vi hoppas att det här förarbetet kommer att spara mycket tid när spåranläggningen ska byggas, säger Fredrik Thulin.

Arbete på Söderströmsbron

Johan Paby Söderkvist, arbetsledare, och Fredrik Thulin, platschef, har gjort sitt bästa för att skapa de rätta förutsättningarna för att Struktons tekniker ska kunna utföra sitt arbete på Söderströmsbron.

Stockholmarna är toleranta och glada över att arbetet genomförs

Enligt den ursprungliga planen skulle upprustningsarbetet pågå varje sommar fram till år 2022. I början av året avsatte trafikförvaltningen ytterligare medel för att snabba upp tempot i upprustningen. Det är en investering man valde att ta, inte minst för att minska den negativa påverkan för resenärerna som renoveringen innebär.

Johan Paby Söderkvist

Johan Paby Söderkvist

Jag måste ändå säga att responsen från stockholmarna i allmänhet och resenärerna i synnerhet är positiv.Johan Paby Söderkvist

– Jag måste ändå säga att responsen från stockholmarna i allmänhet och resenärerna i synnerhet är positiv. De är toleranta och verkar glada över att arbetet genomförs och att tunnelbanan kan gå över bron trots den komplexa trafiksituationen, säger Johan Paby Söderkvist, arbetsledare Bana på Strukton.

Läget mitt i centrala Stockholm är unikt liksom närheten till vattnet. Att det dessutom pågår andra stora infrastrukturprojekt helt nära och i alla väderstreck gör också projektet på Söderströmsbron väldigt speciellt.

– Att ha duktigt folk runtomkring sig är en förutsättning i alla projekt. Därför vill vi gärna framhäva våra tekniker som är på plats och gör ett fantastiskt bra jobb. Vi ser bara till att skapa förutsättningar för att de ska kunna utföra sitt arbete, säger Fredrik Thulin.

Både Fredrik Thulin och Johan Paby Söderkvist lyfter det goda samarbetet mellan beställare, entreprenörer och inhyrda medarbetare i projektet. Anpassningsgraden är hög och man hjälper varandra för att arbetet ska flyta på så bra som möjligt.

Fredrik Thulin

Fredrik Thulin

Mycket kan hända och man måste vara flexibel och beredd på att kunna flytta runt olika aktiviteter med kort varsel.Fredrik Thulin

– Tidplanen i det här projektet är ett högst levande dokument och eftersom vi jobbar tajt har vi möjlighet att göra små rokader. Mycket kan hända på vägen och man måste vara flexibel och beredd på att kunna flytta runt olika aktiviteter med kort varsel, säger Fredrik Thulin.

Från trafikförvaltningen/SL:s sida är man också nöjd med de gångna somrarnas arbete på Söderströmsbron och glad över att nu kunna sätta punkt för det omfattande upprustningsprojektet.

Simon Dorfman Torninger

Simon Dorfman Torninger

– Det vi tar med oss till framtida projekt är just det goda samarbetet och samordningen mellan de olika entreprenörerna och hur man gör ett effektivt brobyte med driften igång. Vi har också lärt oss att för att orka genomföra ett sådant här projekt under sommaren måste man vara närvarande, lyhörd och inte rädd för att hjälpa till när det behövs, säger Simon Dorfman Torninger, biträdande projektledare på trafikförvaltningen.

Projektet har visat mig ett nytt yrke inom järnvägen vilket känns riktigt kul!Wisanu Sakul

Wisanu Sakul

Vi frågade Wisanu Sakul, bantekniker som nu siktar på att bli signaltekniker, om hans erfarenheter från Struktons projekt på Söderströmsbron.

Vilka är dina arbetsuppgifter i projektet på Söderströmsbron?

Jag fungerar som stöd till signalteknikerna i projektet. Det betyder att jag hjälper till med att installera signaltekniska komponenter, dra kabel med mera. Kort sagt, jag rycker in där det behövs.

Vad är den största utmaningen i projektet?

För mig som bantekniker är det mycket som är nytt, men jag ser det som en spännande utmaning att få lära mig mer om signalteknik. Det är många nya ord och ritningar att sätta sig in i.

Vad lär du dig från arbetet på Söderströmsbron som du tror att du kommer att ha användning av i framtida projekt?

Jag lär mig väldigt mycket om signal och skulle vilja lära mig ännu mer för att i framtiden bli signaltekniker. Projektet har visat mig ett nytt yrke inom järnvägen vilket känns riktigt kul!

Nästa artikel Digitala lösningar erövrar världen